Vilken verksamhet anmäls

Med påverkanskommunikation, dvs. lobbning, avses kontakter som syftar till att främja ett visst intresse eller mål direkt eller indirekt genom att man påverkar beredningen av och beslutsfattandet om ett ärende. Intresset eller målet är ofta en politisk, företagsekonomisk eller annan samhällelig fråga som främjas genom att man påverkar till exempel innehållet i en reglerings-, budget-, upphandlings- eller utvecklingsåtgärd eller politisk åtgärd eller inledandet eller avslutandet av en åtgärd.

Rådgivning inom påverkanskommunikation som bedrivs som näringsverksamhet, dvs. konsultation, ska också anmälas till öppenhetsregistret. Den som ger rådgivning kan antingen bedriva direkt påverkanskommunikation för en klients räkning eller ge klienten råd och stöd inom påverkanskommunikation.

Till öppenhetsregistret ska man också anmäla kontakter till föremål för påverkanskommunikation utanför klientrelationen (s.k. PR-verksamhet), om syftet är att skapa kontakter eller utbyta information som är till nytta i rådgivningen inom påverkanskommunikation.

Riksdagen och ministerierna som föremål för påverkan

Till öppenhetsregistret anmäls all långsiktig och planmässig påverkanskommunikation som riktas mot riksdagen och ministerierna och rådgivning inom sådan påverkanskommunikation oberoende av ärendets innehåll, behandlingsskede eller form.

Påverkanskommunikationen riktas mot riksdagen eller ministerierna, om den gäller en riksdagsledamot, en ledamotsassistent, en medlem i riksdagsgruppernas personal, en minister, en specialmedarbetare till en minister, en statssekreterare som har utnämnts för en ministers mandatperiod, en tjänsteman vid riksdagens kansli, en tjänsteman vid ett ministerium eller, en utredningsperson som tillsatts av ett ministerium.

Läs mer om föremål för påverkanskommunikation.

Långsiktig och planmässig påverkan

För att påverkanskommunikationen ska lyckas är det viktigt att nätverka och skapa långvariga relationer till beslutsfattarna. Påverkanskommunikationen, dvs. lobbningen, börjar ofta redan innan en beslutsprocess eller ett projekt officiellt inleds och påverkan bedrivs både i officiella och inofficiella kanaler.

Till öppenhetsregistret anmäls påverkanskommunikation som omfattar fler än fem enskilda kontakter med föremålet under ett kalenderår. Till kontakterna räknas också de gånger som äger rum innan ett officiellt projekt eller en officiell arbetsgrupp inrättas.

Sätt att hålla kontakt

Påverkanskommunikation är kontakter som syftar till att påverka beredningen av och beslutsfattandet om ett ärende genom att man främjar ett visst intresse eller mål.

Riksdagen och ministerierna påverkas genom att man håller kontakt med dem på olika sätt. Olika sätt att hålla kontakt är:

• möten ansikte mot ansikte

• webbmöten

• telefonsamtal

• e-post

• textmeddelanden

• kommunikation till exempel i sociala medier

• andra sätt att hålla kontakt.

Oberoende av sättet att hålla kontakt eller vem som har tagit initiativ till kontakten ska påverkan anmälas till öppenhetsregistret, om påverkan riktas mot riksdagen eller ministerierna och påverkansarbetet är långsiktigt och planmässigt.

En lobbyist eller en rådgivare inom påverkanskommunikation är själv skyldig att göra anmälan till öppenhetsregistret. De som är föremål för påverkanskommunikation har inte denna skyldighet.

Beskrivning av ämnet

Påverkanskommunikation och dess rådgivning anmäls till öppenhetsregistret utifrån ämne. Ämnet kan vara exempelvis ett politiskt projekt, ett lagstiftningsprojekt, en budgetåtgärd eller en utvecklingsåtgärd från vilket som helst förvaltningsområde. Ämnet ska beskrivas noggrant och så detaljerat som möjligt i anmälan.

Ämnet beskrivs i fritt format och antalet tecken i beskrivningen är begränsat (50–600 tecken). Beskriv i din anmälan kort och tydligt, men samtidigt möjligast noggrant vilket ämne, projekt, lagstiftning, budget eller motsvarande man försökt påverka. I projektinformationstjänsten Hankeikkuna bra exempel på ämnesbeskrivningar. Om påverkan har riktats mot ett officiellt projekt kan du hänvisa till det direkt med projektnumret som finns i projektinformationstjänsten Hankeikkuna.

Det är väsentligt att ange ämnena för kontakten. De som är intresserade av ämnet kan med hjälp av uppgifterna i registret kontakta parterna för att få mer information. Ange alla personer som har varit föremål för påverkanskommunikation i samma ämne och sätten de kontaktats i samma anmälan.

Ämnet måste också meddelas i fall där du stöder kundens påverkansarbete, men inte själv har direkt kontakt med riksdagen eller ministerierna. I sådana fall ska man i anmälan beskriva hur denna rådgivning varit en del av kundens påverkanskommunikation. Ett exempel på detta är en påverkansplan som utarbetats för kunden och med vilken man strävar efter att främja vissa frågor i riksdagen eller ministerierna.

Vilken verksamhet anmäls inte

All kommunikation anmäls inte till öppenhetsregistret. Skyldigheten att anmäla verksamheten till öppenhetsregistret beror på om syftet är att främja ett visst intresse eller mål genom att påverka riksdagens eller ministeriernas beredning eller beslutsfattande.

Situationer som inte anmäls till öppenhetsregistret:

• Småskalig påverkanskommunikation.

  Småskalig påverkanskommunikation är verksamhet som omfattar sammanlagt högst fem enskilda kontakter med föremål för påverkanskommunikation under ett kalenderår. Som ett kontakttillfälle räknas till exempel ett telefonsamtal eller ett e-postmeddelande. En enskild kontakt kan ha fler än en mottagare. Exempelvis ett e-postmeddelande som skickats till flera mottagare räknas som en kontakt.

• Sedvanliga kontakter med myndigheter.

  Sedvanliga myndighetskontakter är till exempel hantering av olika tillstånds- eller stödärenden, deltagande i upphandlingar eller myndighetens informations- och rådgivningsverksamhet. I regel kan man anse att förfrågningar av rent teknisk och neutral karaktär utgör sedvanliga kontakter. Däremot utgör till exempel en situation där den anmälningsskyldiga har kontakt med myndigheterna och erbjuder dess synpunkter eller information som den har producerat som stöd för beslutsfattandet och beredningen inte en sedvanlig kontakt.

• Hantering av lagstadgade skyldigheter.

  Om en organisation har ålagts särskilt i lag att bedriva påverkanskommunikation eller rådgivning inom påverkanskommunikation, behöver verksamheten inte anmälas till öppenhetsregistret. Verksamhet utanför de lagstadgade uppgifterna ska däremot anmälas till öppenhetsregistret.

  Läs mer om aktörer med påverkansuppgifter som fastställts särskilt i lag.

• Insamling av information som görs för journalistiskt ändamål.

  När man bedömer om det är fråga om en journalistisk uppgift ska man fästa särskild uppmärksamhet vid att Finlands Journalistförbunds journalistregler iakttas. Exempelvis mediekoncernernas påverkansarbete ska skiljas från koncernernas journalistiska verksamhet och anmälas till öppenhetsregistret.

• Deltagande i arbetsgrupper som tillsatts av myndigheter eller i lagstadgade arbetsgrupper, delegationer eller motsvarande för en offentlig uppgift tillsatta organ med många medlemmar samt i sådana samråd som ordnas av riksdagen eller ministerier där deltagandet dokumenteras.

  Till öppenhetsregistret anmäls inte heller utskottsutlåtanden, utlåtanden som getts till ministerier eller deltagande i konsekvensbedömning, som också dokumenteras av myndigheten. Till registret anmäls däremot inofficiella kontakter, dvs. olika samarbetsformer som inte ingår i beredningsunderlag.

• Offentligt uppträdande vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar.

  Ingen anmälan till öppenhetsregistret görs om en representant för organisationen uppträder eller är närvarande i publiken vid diskussions- och samtalsmöten som är öppna för alla. Uppträdanden är till exempel att hålla tal eller föredrag eller att delta i en paneldiskussion. Verksamhet av detta slag behöver inte anmälas till registret, även om också föremål för påverkanskommunikation skulle ha bjudits in till samma evenemang för att uppträda eller följa uppträdandet. Om det dock i samband med ett offentligt och öppet evenemang också ordnas slutna möten för en mindre grupp, där det sker påverkanskommunikation, ska detta anmälas till öppenhetsregistret.

• Masskommunikation, sändning av nyhets- eller kundbrev.

  Med masskommunikation avses förmedling av information, åsikter och andra meddelanden till en omfattande mottagargrupp, som också kan omfatta föremål för påverkanskommunikation. Det centrala i masskommunikationen är meddelandets offentlighet. En anmälan till öppenhetsregistret görs inte om en offentlig debatt i traditionella och sociala medier eller om olika kund- eller nyhetsbrev för en omfattande grupp eller om motsvarande meddelanden som i regel är enkelriktade. Om masskommunikationen emellertid leder till tätare kontakter mellan den anmälningsskyldiga och föremålet för påverkan, som kan anses vara påverkanskommunikation, ska denna kontakt anmälas till öppenhetsregistret.

• Kontakter som ingår i statens ägarstyrning.

  Det är inte nödvändigt att göra en anmälan till öppenhetsregistret till exempel om styrelsens och förvaltningsrådets möten och andra officiella kontakter som gäller ägarstyrning. Däremot ska till öppenhetsregistret anmälas kontakter i andra ärenden än ägarstyrning, även om de gäller samma aktörer som sköter ärenden som hör till ägarstyrning. Som ett ärende utanför ägarstyrningen betraktas till exempel en strävan att direkt påverka ärenden utanför bolaget.

• Kontakter i partinära sammanslutningars namn med det egna partiets riksdagsledamöter, riksdagsledamöternas assistenter, ministrar, specialmedarbetare till ministrar och statssekreterare som utnämnts för en ministers mandatperiod.

  Med partinära sammanslutning avses i partilagen en sådan sammanslutning, stiftelse eller en till en sammanslutning eller stiftelse knuten fond som partiet med sammanslutningens eller stiftelsens samtycke anmäler till statens revisionsverk som en partinära sammanslutning.

• Rådgivning inom påverkanskommunikation som riktas mot aktörer inom den offentliga förvaltningen.

  Rådgivning inom påverkanskommunikation som riktas mot aktörer inom den offentliga förvaltningen anmäls inte till öppenhetsregistret.

• Kontakter som kan äventyra den allmänna eller nationella säkerheten om de avslöjas.

  Öppenhetsregistret ändrar inte offentlighetsprincipen i frågor som gäller den allmänna och nationella säkerheten. Verksamhet som kan avslöja uppgifter som är sekretessbelagda med stöd av sekretessbestämmelserna i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet anmäls inte till öppenhetsregistret.

• Uppdrag som utförs i egenskap av utredare som tillsatts av en myndighet.

  Kontakter med ministeriet som sker inom utredares utredningsverksamhet anmäls inte till öppenhetsregistret.

  Påverkan som riktas mot utredare ska anmälas till öppenhetsregistret.